kastar ut näten på djupare vatten

Den här dagen har vi skapat historia! Dagen inleddes av att Helena Magnusson höll en kort andakt utifrån Luk 5. Hon talade utifrån några fokus områden, Jesus som det första hela vår utgångspunkt. Och sen pratade hon om under och tecken, om kreativa lösningar och medkänsla, om att kasta ut näten på djupt vatten igen och slutligen om att inte fylla på med nytt vin i gamla bägare. Det var väldigt talande för den process vi stått i.

Idag tog vi beslut om att vi vill gå med i EFK och därmed avsluta vår egen samordnat självständiga ungdomsorganisation.

För mig var detta sista processen som jag var delaktig i som ordförande. Det känns bra att lämna över nu. Jag är så tacksam för det förtroende jag fått och för allt stöd. Sen har det varit två otroligt intensiva och innehållsrika år. Jag ser fram emot att varva ned lite.

Dagen var snabba på hugget och har skrivit om denna dagen. Du kan läsa om det här

20130616-211013.jpg

start på någonting nytt

Senaste tiden har jag grubblat väldigt mycket. Mycket tankar och känslor i en ända berg och dalbana. Det är nämligen så att jag står vid ett vägskäl något som praktiskt taget varit mitt liv i två år går mot sitt slut. Och jag öppnar dörren för nya äventyr.
Imorgon, söndag, har vi årsmöte på EFK UNG och efter den dagen är jag inte längre ordförande i styrelsen. Det låter så mekaniskt och stolpigt det där. Men att vara ordförande i EFK UNG är allt annat än det! Det har varit två utmanande, roliga och tuffa år. Jag har suttit i styrelsen bra länge men för den här uppgiften har det inte riktigt gått att vara förberedd. Vår organisation är ung och har alltid varit lite kaxig. Den har även fått utstå en del av att hela tiden stå i ett vinddrag. Under min tid som ordförande valde vi att pausa vissa bitar för att hitta en stabil plattform. Vi har fört samtal med EFK under alla år och kanske mer intensivt de senaste åren.

Förra året slutade fem rävar i styrelsen och kvar var jag och ett gäng härliga nya taggade på uppgiften. I år slutar ingen (jag står med för omval till styrelsen men inte som ordförande) och vi har gett valberedningen uppdrag att ta fram förslag på ytterligare tre personer till styrelsen. Och samtidigt kommer vi med förslag om att lägga ned vår organisation. Hur går det ihop? Jo vi tror inte att det här är slutet. Vi tror det här är början på någonting nytt.

Och det blir det för mig med. Jag avslutar nu ett kapitel som dubbelarbetande och påbörjar någonting nytt. Det känns skönt och sorgligt på samma gång. Jag kommer ju aldrig sluta vara engagerad i dessa frågor. Men vill lämna utrymme för mer nu. Gå vidare dit längtan för mig.

Jag har påbörjat processen genom att slutföra några av alla mina projekt hemma och i mitt liv. Tar ett steg i taget och försöker jobba grundligt. Vill inte stressa vidare utan med lugna andetag se vad Gud har förberett mer i min väg.

inte till salu

Idag och imorgon ser min arbetsdag lite annorlunda ut. Jag är nämligen i Stockholm och jobbar för kampanjen #intetillsalu som Erikshjälpen har just nu!

20130531-233824.jpg

Vi har under två veckor en pop-up butik i PUB där vi säljer snygga begagnade kläder. Det är kändisar och vanliga människor som skänkt kläder för att vara med och göra skillnad.

Vi har också en kampanjsida där du kan få veta mer om vilka kläder du kan buda på och se filmer och bilder från kampanjen!

1,2 miljoner barn säljs varje år för att tillfredsställa vuxenvärldens krav på billig arbetskraft eller andra smutsiga anledningar. Inget enda barn ska vara till salu. Ingen människa alls ska va det.

Vi jobbar ju för de här målen varje dag på min arbetsplats. Men det känns lite extra kul att få jobba just de här dagarna i Stockholm. Tackar Gud som gett mig så roligt jobb!

20130531-233705.jpg

utmanar systemen

I helgen var jag med om något spännande. Eller spännande och spännande. Det var kanske inte så man föreställer sig hur rörelsens möten såg ut i början med livliga diskussioner om hur man bäst organiserar sig för att utbreda Guds rike.

Men det var iallafall det vi samtalade om på EFKs representantskapsmöte. Församlingar inom rörelsen hade skickat ombud (eller ja en fjärdedel av rörelsens församlingar hade gjort det) och vi möttes för att prata hur vi organiserar oss framöver.

EFK UNG har under en längre tid varit i en process där man ifrågasatt de invanda systemen och organisationsformerna. Och vi har tagit små steg under de senaste åren för att testa något annat. I helgen la vi fram ett förslag om att flytta ihop med EFK och bilda ett nytt kollektiv. Och de som var samlade var överens om att det är det vi önskar göra som rörelse! Samtalen var inte så livliga, men de var engagerade i frågan! Jag är så glad att tillhöra ett sammanhang som vågar tänka nytt. Även om det är på bekostnad av något man själv byggt upp.

Nu väntar jag med spänning på EFK UNGs årsmöte där det avgörande beslutet kommer att tas. Årsmötet kommer vara på Götabro den 16/6 kl.11.00-16.00 och alla som känner sig unga och är medlem i en EFK församling är välkomna. För att få rösta behöver du vara ombud, ta kontakt med din församling och se vilka som utsetts till ombud för EFK UNG om det inte är någon utsedd hinner ni med det innan söndag (sista anmälningsdagen). Anmäl dig här!

Vill du i efterhand höra mer om vad som sades under helgen kan du hitta en hel del på #efkrep

Om du vill läsa mer om det som hände i helgen så finns det artiklar på Dagen som du  kan läsa. (Eller ja du måste trycka på stoppknappen så fort texten syns för annars kommer du till pärleporten och då kan du inte läsa texten längre.)

Läs också här där det står mer om helgen!

(Man kan ju oxå skaffa en prenumeration, då får man tillgång till alla artiklar i tidningen jämt.)

en ledare bör ha klart för sig…

Hittade en text i en anteckningsbok som jag använde för 9 år sedan. Vet inte var texten kommer ifrån, vet att det inte är jag som kommit på det iallafall!

Jag tyckte det var en bra checklista som bekräftade mig en hel del både då och nu. Så jag tänkte bjuda på den är!

”En ledare bör ha klart för sig…
- vad som är viktigast.
- hur man vill bli ihågkommen.
- att integritet är samstämmighet mellan ord och handling.
- att ha en tydlig vision och målsättning som ska uppnås.
- att ha goda rådgivare och mentorer samt att omge sig med rätt personer.
- att gårdagen tog slut igår kväll. Morgondagen bjuder ej på fler timmar än idag. Det du gör idag påverkar morgondagen. Idag har betydelse.
- att söka Gud och Hans vilja.
- att fokusera på det som har betydelse för framtiden. Prioritera aktiviteter och kontakter som leder till att du imorgon är ett steg närmare ditt mål.
- att vara tydlig och ta beslut. Slutföra projekt och arbeten så att inte ofärdiga saker tar energi.
- att begränsa arbetstiden för att ha tid för familj, vänner och dig själv.
- att dela glädje och bekymmer med familjen, vännerna och kollegerna.”

Det låter kanske väldigt stelt och tråkigt. Men den här listan skänkte mig sån frid nu när jag hittade den igen efter alla år. Det var skönt att inse att en del sidor hos mig som jag kan känna är tråkiga eller framförallt sticker ut från vänners sätt att se på livet. Att de kanske finns där av en anledning. Jag kanske är så fäst vid målet av en anledning. Och det kanske kan få vara just precis så. Att jag siktar på något annat i mitt liv. Och att det också kostar något.

Jag tror att det är värt det. Alla de där tårarna. All lärdom. Att Gud har tänkt något större. Och att jag får vila i att Han vill använda mig med alla gåvor jag har.

pingsten, längtan och vardagen

Kan man leva ett liv där längtan efter mer är en ständig komponent?

Lyssnar på lovsång från tonårens känslosammaste period och inser att jag ju fortfarande längtar. Längtan har tagit mig igenom en hel del erfarenheter. Både goda och dåliga. Jag har vänner som ser tillbaka med bitterhet. Andra som är helt oskadda.

Ofta tycker jag det verkar som om många lägger längtan på hyllan vid en viss ålder. Slutar förvänta sig att det kan komma mer. Eller brända på tidigare erfarenheter tar man bort förväntan på en del områden. Man stänger av och räknar inte längre med dem. Vill kanske inte ens fortsätta längta. Allt för att slippa bli ännu mer sårad.

Så vill inte jag ha det.

Jag bestämde mig under den där perioden att jag ville vara en person som levde i ständig förändring, precis som mina idoler Jerusalem sjöng. Jag ville inte sluta längta och jag ville inte bli en sån som inte vågade sitta på olika platser i kyrkan. Jag ville inte bli en sån som inte vågade klippa håret eller prova en annan klädstil. Jag ville underhålla längtan och jag ville inte tappa modet. När jag ser tillbaka kan jag se att Gud varit med och fört mig genom en hel del äventyr. Och alla äventyr, även de smärtsamma, har haft en röd tråd. Längtan har fört mig vidare, längtan efter mer av Gud, efter mer av livet. Och jag är inte nöjd än, det finns så mycket mer som jag längtar efter att få vara med om. Det finns så många fler äventyr som jag ber Gud ta med mig på.

Vardagen prövar hela tiden längtans förmåga. Jag är i en period nu när jag prövas. Och jag inser hur lätt det är att välja den hopplösa vägen. Det är enkelt att bli modlös eller tänka att längtan hör en viss tid till. Sen orkar man inte så mycket mer. Vill mest få livet att gå ihop.

Fast jag vill inte nöja mig med det. Jag vill behålla en viss naivitet. Jag vill behålla tron på att vardagen kan vara mer magisk.

Därför planerar jag en annan typ av semester i år. Jag vill resa dit längtan för mig. Jag vill möta de människor som delar längtan. Jag vill fylla på den och jag önskar hitta fler sätt att hålla den vid liv. Och kanske inte bara det, jag skulle vilja se mer av det där himmelska ske här och nu.

Men om jag inte gör plats för det i mitt liv. Om jag inte omger mig med människor som lever så. Om jag inte tar aktiva val att låta hoppet bära även på de tunna partierna i livet. Då får jag aldrig vara med om det. Det är då när hoppet är som tunnast som jag tränas. Det är då min uthållighet prövas och mitt tålamod byggs. Den helige Andens frukter som vi läser om i Gal 5 är verkliga utmaningar. Det är inget som kommer av sig själv det ingår aktiva val varje dag för att bära de där frukterna. Alla kan få dem men alla är inte beredda på vad de kan kosta.

Idag på pingsten är det alldeles speciellt passande att göra mer plats för längtans livet. Idag blir vi ju påminda om att vi som Kristi efterföljare har tillgång till en annan dimension i livet. Vi är inte utelämnade till oss själva och våra brister. Vi är kopplade till ett rike som har alla möjligheter.

Det sitter jag och suger på, tillsammans med en kola från pärlans konfektyr, på väg hem från ännu en helg i Sthlm. Hur vardaglig vardagen än är vill jag inte glömma att ställa den där dörren på glänt så att Den Helige kan komma och göra det Han vill.

förnyelse eller förvaltarskap

20130507-072314.jpg

Vi åkte till Afrika för att vara med på en konferens för unga ledare. Ca 50 unga ledare från fyra länder i södra Afrika var samlade för att ta nya steg i sitt ledarskap.

Det intressanta med resan var att jag insåg hur vi brottas med liknande frågor. Rörelserna i Afrika som är en frukt av den väckelse vi hade i Sverige i början av 1900-talet och rörelserna i Sverige står vid samma vägskäl.

20130507-072406.jpg

Hur går vi från att vara förvaltare över något som en gång sprudlade av liv till att ännu en gång få bygga med entusiasm?

20130507-072452.jpg

Hur går vi vidare från all positiv och negativ erfarenhet för att bryta ny mark?

20130518-164818.jpg

Det var inga fyrverkerier på den här konferensen. Inga stora skaror kom till tro. Men jag tror vi intog ny mark. Och det tror jag är en förutsättning för att komma vidare både där och här hemma i Sverige. Jag fick höra hur kristenheten i Afrika är fler mil vid men bara någon millimeter djup. Att få människor att bekänna Jesus som Herre i sina liv är tydligen inte så svårt. Att få dem att leva som efterföljare är en större utmaning. Jag hoppas det här bara är en början. Jag längtar så efter det där sprudlande livet som jag vet tillhör Kristi kropp.

20130518-165013.jpg

Och hur vi än vrider och vänder på det. Oavsett om vi vill det eller inte. Så är vi på väg mot större förändringar. Det handlar inte om några enstaka personers önskan. Det ligger i Guds natur.

Ser fram emot kommande veckan då vi inom EFK ska prata mer kring de utmaningar vi står inför som kyrka i Sverige idag. Ser fram emot att få fortsätta fundera på förnyelse och vad det innebär.