yosofine

i want the fairytale

Det är bara en ledig dag. Men det känns som jag har en hel veckas ledigt framför mig. Och inte nog med att det bara är en dag. Den är full av härliga aktiviteter med fina vänner. Och dagen efter då när jag ska jobba. Så blir det väldans trevligt efteråt då jag lite sådär sent omsider bestämt mig för att följa med på Håkan Hellström konsert. Så ja, livet innehåller mycket just nu. Och det är så bra. Jag vänjer mig bit för bit med att ha det så här trevligt.

Ikväll har jag sett en vacker berättelse om ett älskande par. Det var vackert därför att kärleken gjorde ont och de bjöd in mig att se hur det smärtade. Hur sårbart det är. Jag visste det inte då för jag ville tipsa dig att se den. Men ikväll var sista kvällen på svt play för denna dokumentär. Hur som du kan få läsa om den här.

Jag har aldrig varit en sån där tjej som kollat på romantiska filmer. Först därför att det inte alls har intresserat mig. Därför att den där drömmen, sagan om prinsen inte alls känts intressant. Men också för att filmerna rätt ofta känns rätt billiga, inte är snyggt gjorda eller är tillräckligt djupa.

Men kanske har det varit en nackdel för mig att jag inte varit så intresserad av såna filmer? För jag har liksom aldrig riktigt känt sådär att jag vill bli uppvaktad sådär som på film som många andra verkar vilja bli. (jag är full av fördomar). Jag tror det lett till att jag blivit dålig på att ta emot komplimanger. Jag har alltid blivit hemskt obekväm när någon förklarar sina känslor. Inte för att jag inte känner lika. Men för att det känns ovant, konstigt och obekvämt. Kanske för att jag tappar kontrollen? Kanske för att jag inte kan vara så stark?

Härom veckan när jag var i Norrköping passade jag på att se ”Pretty woman” igen när den gick på tvn. Det är ju lite lyxigt att bo på hotell och kunna se på tv eftersom jag inte har en tv själv. Men mest av allt så var det lyxigt att se om den filmen. Jag lärde mig mycket av den. Mycket om den sårbara kärleken. Och jag kände en samhörighet med henne och säkert miljoner andra kvinnor/tjejer runt om i världen. Jag kände för första gången i mitt liv att jag vill ha det där. Det där sagolika, naiva, spontana, otvungna.

Så jag inser att jag kanske behöver se fler såna här romantiska filmer. Så att jag kan bli ännu mer övertygad om exakt vad ”sagan” är och går ut på. Har du några tips?

Annonser
This entry was published on 24 mars, 2011 at 22:58 and is filed under ung och ledare. Bookmark the permalink. Follow any comments here with the RSS feed for this post.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: