yosofine

mitt såkallade liv

Det fanns en serie när jag var tonåring som mer än någonting annat gjorde att jag kände mig hemma i världen. En röst som berättade om livet ur en annan vinkel. En vinkel som jag kände igen mig i, blev tröstad av och kunde identifiera mig med. Det var serien ”mitt så kallade liv”. Jag har saknat den länge och idag blev jag påmind om den. Det verkar gå en våg av igenkännande över bloggvärlden. Där vi knyts samman inte bara av att vi läser varandras bloggar utan framförallt därför att vi fann tröst i samma serie. Det skapar en tillhörighet och det känns väldigt fint.

Ikväll började jag se om serien från första avsnittet och jag känner på mig att jag kommer tvinga mig själv att ta ledigt från annat för att få utrymme i livet att se serien med så lite avbrott som det bara går.

Under hela högstadiet och gymnasiet var jag kär i Jared Leto (han som spelade Jordan Catalano). Jag har inte haft många affischer på mina väggar. Men hans ansikte prydde min vägg under en lång tid. Nu kan jag se på serien ur lite andra ögon. Lära känna tonåringen i mig på nytt men också inspireras av skönt 90-tals mode. Sånt man tyckt varit fult så otroligt länge. Jag har ju pratat om det rätt länge nu, hur hett det är med det fulsnygga 90-tals modet. Nu kan jag riktigt gotta ned mig i det. Förhoppningsvis kommer jag ut på andra sidan lite visare men fortfarande trogen min egen stil.

Annonser
This entry was published on 8 april, 2011 at 18:52 and is filed under ung och ledare. Bookmark the permalink. Follow any comments here with the RSS feed for this post.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: