yosofine

därför skrev jag på uppropet

Veckan innan julafton publicerades en debattartikel som 380 pastorer och kristna ledare hade skrivit under (du  kan hitta den här). Det blev en del uppståndelse runt denna och inte så konstigt. Det är inte bara i samhället som klimatet kallnat de senaste åren. Fruktan har flyttat innanför kyrkväggarna och gjort det legitimt att börja se fiender utanför.

Flera röster även från personer med stort andligt inflytande har lyft kritik såsom ”vart ska de som röstar på SD i våra församlingar nu vända sig”, ”var ska de med avvikande åsikter i den här frågan finna en kristen gemenskap där de får känna sig hemma”?

Debattartikeln löser på inget sätt några problem men det var en markering och av kommentarerna att döma så behövdes den markeringen.

Ett andligt ledarskap har som ansvar att se på samhället och nutiden ur Guds perspektiv och sätta saker i relation till Guds ord. När jag ser på vad som händer runt om i världen och nu i mitt eget land har jag ett ansvar. Jag har ett ansvar att stå upp för en kultur som öppnar hjärtat inte begränsar hjärtats räckvidd. Jag har ett ansvar att peka riktning, varna för sådant jag tror är skadligt för Guds folk och gå före. Det gör jag med glädje också i dessa tider då det verkar bli svårare att stå för det kärleksbudskap som Jesus delade på jorden.

Kanske är det så att vi glömt bort vad en församling är? Det är ju inte en intresseförening där alla ska få plats. Församlingen är Kristi kropp här på jorden och det kan upplevas exkluderande. Samtidigt som Gud sätter vissa gränser visar Han också på en gränslös kärlek. Den gränslösa kärleken har jag ett ansvar att förmedla, om det finns personer som inte upplever att deras åsikter får plats i deras kristna gemenskap kanske de först behöver fundera över varför de är med i en kristen gemenskap?

Jag menar på inget sätt att vi inte behöver diskutera hur vi ska lösa integration och invandringen i Sverige. Vi behöver komma på fler kreativa lösningar för hur det kan bli bättre. Och jag vill börja med att ropa ut, stäng inte ditt hjärta utan öppna det!! Sätt inte en prislapp för ditt engagemang, begränsa inte hur stor din, Guds eller församlingens kärlek kan vara (för den är alltid större än vi kan föreställa oss). Våga öppna dig för samtalen, för mötet med det trasiga, det fula och obekväma. Stäng inte igen din blick för de som är mindre lyckade. Blunda inte för det fula för Gud finns även där. Jesus var en man föraktad av folket, en sån som man vände sig bort ifrån. Tänk om det är just det vi gör när vi vänder oss bort ifrån det som vi upplever som obekvämt det som vi idag föraktar?! Tänk om det är just Jesus vi vänder oss bort ifrån?

Jag vill ropa ut, låt inte kylan ta fäste inom dig!! Öppna dig för Guds kärlek som aldrig aldrig aldrig tar slut varken för dig eller för den fulla missbrukaren på bänken du går förbi varje dag. Det finns inte en person som inte är skapad av Gud till Hans avbild. Vänd dig inte bort ifrån Honom! Jag vet hur svårt det kan vara att älska någon som förföljer en, men vi är också kallade att göra just detta. Hur kan vi älska våra fiender i dag? Vad innebär just det? Det innebär inte att vi ska vara rädda för människor med andra trosuppfattningar, hur fientliga de än är mot oss. Vi är kallade att reagera med andra vapen än dem den här världen erbjuder. Låt oss göra det! Låt oss ta vårt uppdrag på allvar. Gud finns och Han kallar oss idag. Vågar vi tro på det?

Jag ber att det här året ska få bli ett år då vi som andliga ledare vågar ta ännu större kliv i frispråkighet. Ännu större kliv i att peka riktning. Ännu större kliv i att visa höjden, bredden och djupet av Guds kärlek till oss.

Jag är stolt över att 380 andra kristna ledare inom ”frikyrkan” valde att skriva under. Jag är stolt över att vi är så många som vågar ta ställning. Som vågar tro på ett annat rike. Som vågar tro att det finns hopp för vår tid. Lösningen sitter inte i namnunderskrifter eller debatter. Lösningen sitter i att fästa blicken vid vår Skapare som vill göra under också i en tid som denna.

Idag kom det en ny reaktion som jag också kan skriva under på. Innehållet i debattartikeln är anledningen till att jag skrev under artikeln. Underbart att det kommer fler vinklar som tar vidare vad jag upplever var tanken med  vår artikel!!

This entry was published on 8 januari, 2015 at 16:19 and is filed under ung och ledare. Bookmark the permalink. Follow any comments here with the RSS feed for this post.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: