yosofine

teologi för hopplösa del 4

Jag fortsätter serien om teologi för hopplösa. Det är ju egentligen inga hopplösa ord alls det är ord av liv och tröst som vi behöver. Det är det sanna evangeliet. Men idag känns det som att många brottas med hur de ska få plats i tron när livet går snett, när misslyckandet är ett faktum eller i den vardagliga kampen om att få allt att gå ihop. Vi ser ofta inte hur det hänger ihop med vad Gud gör. Vi tänker ofta att Gud bara kommer med tankar och känslor som är glädje och frid. Men Gud talar till oss också genom vår kamp.

Till exempel när misslyckandet är ett faktum, när livet bryter ihop och allt kraschar. Vad är det just då som händer? Jo vi inser att vi har agerat fel vi kanske har agerat utifrån ett invant mönster som alltid funnits där men som förstört så mycket för oss. Kanske inser vi att vi inte klarar förändra oss på egen hand. Eller att det är rätt kört för oss. Vi når vårt eget slut. Det finns inget mer hoppfullt än just det. Misslyckandet är inget nederlag det är hoppets väg framåt till ett liv i frihet och ljus. Därför finns det så mycket hopp i våra misslyckanden det är där helandet byggs.

Det är inte bara våra brister som leder oss till misslyckandena. Gud leder oss dit med varsam hand för att göra oss uppmärksamma på de områden i våra liv där vi tror att det hänger på oss. Gud visar på områden i våra liv där Han vill läka, upprätta och befria. För att komma dit behöver vi krascha emellanåt så att vi ska komma till insikt om de områden Gud vill ställa till rätta i oss.

Överlämna de såriga områdena till Gud, be om befrielse, bekänn synder och vänta på att Gud gör undret. Det är Gud som står för förändringen, vi får släppa in Honom nära inpå in i den smärtsamma sanningen om oss. Det är vår uppgift.

Om vi inte kan ta emot nåden från Gud på de områden där vi misslyckas så håller vi Gud på distans. Allt som tar oss bort från Gud är synd, allt som tar oss bort från Guds mening med vårt liv. Därför blir vår oförmåga att ta emot nåd på olika områden i våra liv till en synd. Den behöver vi bekänna för att bli fria från det som binder oss.

Ofta hindras vi av vår stolthet. Vi vill inte erkänna våra misslyckanden varken för oss själva eller Gud och det leder oss till dumdristiga försök att förklara bort saker vi gör, tänker och säger. Vi söker lägga skulden på någon annan. Men det är inte förrän vi erkänner vår egen skuld som Gud kan ta bort den helt och hållet från oss. Så länge vi undviker att erkänna kommer skulden att binda oss trots att vi inte tror att den är vår.

Gud är trofast och inte ett dugg rädd för våra brister Han vet ju bättre än oss hur det står till! Han vill möta oss där så att det kan springa fram en ny källa av levande vatten. Just ur misslyckandet ur vår insikt om vårt eget slut. Just där vi brottas och där det smärtar vill Gud nå in med sitt hopp, sin omsorg och sin trofasthet och möta oss. Men vi behöver släppa taget om allt för att Han ska göra undret. Vi kan inte hålla något så kärt att vi inte kan släppa ifrån oss det till Gud. Inga tankar, känslor eller minnen är värda att hållas fast vid så att Guds under inte blir en möjlighet i våra liv.

Om vi bekänner våra synder är Gud trofast och rättfärdig så att Han förlåter oss synderna och renar oss från all orättfärdighet.

I 1 Joh kapitel 4 och vers 18 står det ”Rädsla finns inte i kärleken, utan den fullkomliga kärleken fördriver rädslan, ty rädsla hör samman med straff, och den som är rädd har inte nått kärlekens fullhet. Vi älskar därför att han först älskade oss.”

Det är vårt hopp, att kärleken driver bort all rädsla i våra liv. Ur de olika groparna där rädslan byggt ett bo kommer kärleken och driver den på flykt. Det kan vara både en pinsam och smärtsam process att inse groparna och behöva erkänna att vi tillåtit dem att finnas i våra liv. Men det trösterika är att ju fler gropar vi hittar och gör upp med i våra liv desto mer får Guds kärlek utrymme och fäste i oss. Det är hoppfullt, det sätter oss ut i en frihet och en glädje som aldrig tar slut.

This entry was published on 30 april, 2015 at 12:00 and is filed under Existentiell hälsa. Bookmark the permalink. Follow any comments here with the RSS feed for this post.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: