yosofine

tala ut!

Rätt ofta stöter jag på kommentaren att man inte vill säga vad man tänker eller känner. Rätt ofta är det hos människor som ofta faktiskt brukar tänka båda sunt och gott både om människor och situationer. Men det är som att det ligger en filt över många som hindrar dem från att fritt uttrycka en åsikt även om den skulle vara till hjälp. En självcensur som inte gör gått för varken personen ifråga, vänner runt omkring eller kyrkan i stort. De vill inte ta plats, vill inte framhäva sig och deras slutsatser, vill inte låta andra tänka att de är märkvärdigare än någon annan.

Sen ska sägas att det finns de som faktiskt pratar väldigt mycket, ibland borde de vara tysta mer. Men det får bli ett annat blogginlägg!

Men när ledare och kristna inte vågar säga vad de ser, vad de känner eller hur de uppfattar situationer runt omkring dem. När de inte vågar tala ut tro eller ord som skulle kunna vara från Gud. Då stannar vi i växt. Det finns en bild av att det skulle visa på ödmjukhet när man inte tar till orda. Men det är inte ödmjukhet det är olydnad!
Självklart måste vi väga våra ord och vi ska vara noga med att i allt säga sådant som bygger upp. Våra ord kan både bygga upp och rasera så vi behöver be om vishet. Men vi ska inte vara så rädda för att såra eller rasera saker att vi inte vågar ta till orda alls. Det är inte ett beteende som behagar Gud. Det här är allvarligt för det som händer i församlingen där vi inte vågar dela det vi ser och upplever, där vi inte vågar kritisera eller uppmuntra är förödande. Det är ju genom att vi delar det vi är med om som vi hjälper varann att förstå Gud och vandringen närmare Honom. 
Istället för att dela saker som kan vara till hjälp för församlingen har vi börjat prata strunt. Vi har börjat prata om varann istället för till varann. Vi tillåter samtal om situationer men inte i lösningsfokus utan för att gotta oss i hur fel någon gör eller hur dålig en situation är. Vi som församlingar behöver vända om och göra nya prioriteringar. Vi bör inse vilket ansvar vi har att tala ut sådant som bygger upp församlingen i tro och levnad och undvika allt ofruktbart prat!

Öppna inte munnen för ofruktbart prat, utan säg bara sådant som tjänar till att bygga upp där det behövs, så att det blir till välsignelse för dem som hör på. Ef 4:29

This entry was published on 15 maj, 2015 at 19:16 and is filed under ung och ledare. Bookmark the permalink. Follow any comments here with the RSS feed for this post.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: